Til Öfwer-Befählhafwaren

af de Swenska styrkorna vid Syndalen.

E en underdånig Journal och
Strids-Rapport om det som
emellan 17.-18. Maij-Månad
Anno 1713 vid Konungs-Wäg
passerat hafwer.

På efftermiddagen den 17. Maij-Månad fick jag order att campera vid Konungs-Wägen i närheten af Lilla Ravinen på slutningar af Schattmanns Kullarna. Jag hade också uppgiften at se effter een Ung Herre, hvilkas tro personligheet för oss oklart voro.

Det togo een god stund före min Afdelning i sin helhet voro på plats, ty Marchen hade warit lång och hård. Jag fick också een liten detachment af Fot-Dragoner eller Kiveckät i mitt commando, hvilket senare visade sig at vara een stoor hvälsignelse til våra Uppgifter och Öde. Jagh fick också några gambla Canoner uti Artolleriet med fåtalig Mannskap.

Vij funno een god plats för Lägret så, at vij kunde härska Konungs-Wägen från een Kulle vid Wägen.

Iagh sände mina Fot-Dragoner at spana området hela wägen til Kaukins Ravin och at komplettera den usla Kartan, som vij från Regementet fingo. Resten af Afdelningen byggde Lägret .

Snart hade iagh ord från Regementet, at iagh borde regognisera just det området som Fot-Dragoner vid detta stund redan spanade. Också påminnte Regementet, at wij måste nogrannt skydda den Unga Herren och derföre flitigt excercera Mannskapet.

Småningom hade vij Lägret färdigt och iagh exercerade Afdelningen så väl som iagh kunde vid een så kort tijd och i närheten af de fientliga styrkor.

Iagh fick een meddelande uti Regementet at een Courier äro på wäg för at leverera oss viktig Information om hur iagh borde handla saken af den Unga Herran. Ifall Courier kommer inte framm, måste vij försöka att upptäcka honom så snart som mögeligit äro.

Tack och Lov kom Courier hos oss och iagh fingo Order at escortera den Unga Herren  til Ravinens Östra Korsning och lämna honom i händerna af däri varande Cavalleriet. Regementet gav mig stricht Order, at den Unga Herren måste inte blifva tilfångatagen af Ryssar.

Iagh ordnade een så stoor Detachment som jagh vågade taga bort från Lägret för escortering. Iagh tog commandot mig själf och gaf commando af lägret til händarna af chefet för Artolleriet. Jag voro färdig at gifva een speciell Order til Mousqueterarna Moln och Karhu, at slå ihjäl den Unga Herren och för säkerhetens skull också den Madamen, som honom följde, ifall det låter sådant at de i fiendliga händer skulle hamna.

Lyckeligitwijs kommo de Fot-Dragoner tillbaka til lägret och iagh fingo een stoor myckenheet af dyrbart information om situation samt een god Karta om Området. 

Allt gingo nog väl, och vij sågo inga fieltiga styrkor under hela resan igenom det redan mörk skoog och vägar.  Ryttarna togo ansvaret om den mysteriska pojken och vij kommo tilbaka. Tack vare vår excellent Karta, kommo vij tillbaka til Lägret uthan några svårigheter.

På mogonen den 18. Dagen fick iagh uppgift, at kartläggä området också på Västra sijdan af Kaukes Ravin och finna fiendes Läger, utan at blifva märkta af Ryssar. Iagh fick också uppgift at leverera några viktiga papprar til Kapten Sveds-Stubbe, som vid Ravinen voro.

Iagh sände de Fot-Dragoner at uppfylla uppgiften och snart gingo de bort från Lägret.

Regementet gåfvo mig Order, at planera Attaque emoot de Ryssar som Väster från oss landstigit hafver. Iagh borde slå Honom före han får Förstärkningar. Befählhafvaren meddelade också at Fienden som oss föllier från Helsingfors, är icke ännu nära och farlig. 

Iagh beslöt at vänta för information som Fot-Dragoner mig skulle hämta och exercera ytterligare min Afdelning.

Det hände nog på det sättet, at snart fick iagh en hastig Order at anfalla Fienden uthan ingen dröjsmål.

Iagh togo mina Mousqueterare, en Handkanon samt en lätt Mörsare och vij hastade med full Musik och flygande Fanor emoot Fienden. Til Lägret kvarblefvo bara Trossen, den tunga och urgambla svåra Canonen och een Artollerist.

Til min evig skam rymmde en af de Mousqueterare just när vij lämnade Lägret.

Iagh voro mycket oroliger ty iagh hade ingen kontakt med de spanande Fot-Dragoner och iagh fruktade, at vij äro tvugna at möta Fienden uthan deras hielp och stöd. Iagh hade inte heller någon information om Fiendens antal, och iagh oroade at deras styrka skulle vara större än vår.

Hade wij marcherat en god stund uthan at möta Ryssar, då hörde vij några skott från afstånd. Då visste iagh, at de Kiveckät äro i strid med Ryssar. Vij avfyrade Mörsaren, för at signalera de Fot-Dragonerna at vij äro på väg mot Fienden. Wij marcherade ännu en liten stund och sköto igen så at Fot-Dragoner får veta vår Läge.

Snart mötte vij några af de Kiveckät, och de gaf os information om vad som passerat hade och om de ryska styrkor som de hade funnit. Iagh bed, at de skulle försöka församla sig och komma til vårt hielp vid Södra end af Ravinen, däri de hade kämpat med Fienden.

Vij fortsatte at avanchera och effter en stund sågo vij några Ryssar och Fot-Dragoner i skärmytsling nära Norra Strandet af Sandövijken. Ryssarna sköto mot oss några skott, men de retirerade snart.

Nu fingo iagh mer information om Läget och vij omgrupperade för slaget.

Då började vij avanchera längs Vägen och de Kiveckät som voro på platz skyddade våra flanker. Snart mötte vij även resten af de Fot-Dragoner.

Fienden retirerade framför oss och ty vij sågo de fientliga styrkor då och då, blef det inga drabbningar emellan oss och dem. Vij voro ju tvugna, at riva ner een stor myckenhet af Barricader, som voro byggda tvärs öfver Vägen.

När vij voro närä Sex Vägarnas Korsning kommo een Rysk Officerare i skydd af vita flaggan hos oss. Han voro villig at sälja os information om ryska trupper och deras läge, men iagh vägrade, ty iagh hade een stark förtroende at Kiveckät kan spana allt detta som vij måste få veta om fiendet. Trots allt vad hände, afslöjde den ryska förräddaren hvari det fienliga lägret voro och hur starka de äro.

Snart sågo vij det ryska Avant-Gardet bakom een stoor Barricade. Vij sköto med vår svag Artolleri och attaquerade dem skiutande och til sist med Bajonetter. Avant-Gardet retirerade och då sago vij det stora Lägret med Artolleriet och allt.

Til min stoor lättnad märkte iagh, att Fiendes styrka voro ungefär af samma storlek än vår, liksom den förräddaren hade sagt.

Vij skötö det fientliga Lägret een kort stund med Artolleriet och sedan började vij Anfallet, först skiutande och då med Bajonetter. De Kiveckät störde Fienden på vår högra sijda, ty Salt-Siö Vijken var så nära vår vänster flank. Ataquet gingo väl, men just när iagh trodde at sägern äro vår, blefvo det en stoor och fruktansvärd skräck hos våra Mousqueterarna och de löpade bort från Slagsfältet i full Panic.

Småningom lyckades vij samla våra styrkor til vår egen Läger igen.

Snart hade iagh Order, at ryska trupper från Helsingfors äro nära, och vij måste retirera til Åbo och rädda oss från blockaden emellan de tvänne ryska Afdelningar.

Wij började hastigt packa Lägret, men inom kort voro de Ryska från Helsingfors nära. Tack vare Kivekät, fick vij alarm vid det sista stundet förran Fienden attaquerade. Fienden giorde een djerf Attaque, men vij lyckiades at slå dem tillbaka med svåra förluster och de retirerade västerut.

Nu hade vij tijd at packa och snart lämnade vij Orten vid Syndalen och kommo til Hufvud-Armeen.

I Svenska Lägret den 20. Maij-Månad Anno 1713

Kapten, major i Armeen                          Johan Caukin


Karta öfwer Slagsfältet af Regementskartograf A. Waselius